Jag

Mitt foto
Trollhättan, Sweden
Lotta Svensson var namnet! O just nu lever jag verkligen upp till det.. Lever ihop med mitt livs kärlek, hans lilla dotter o vår gemensamma, nykläckta, son i ett radhusområde fullt av andra barnfamiljer o pensionärer.. Här delar jag me mig av lite tankar o känslor inför det man råkar ut för i sitt Svensson-aktiga liv! Enjoy!

fredag 14 september 2012

Det obefintliga såret!

De va visst inte så obefintligt..
Vi vågade oss på att ta bort handledsskyddet idag, så han skulle få tvätta den skitiga handen! Och då kom det obefintliga såret fram, som inte alls va så värst obefintligt..
Som en liten ringlande orm ringlar de sig ner på hans arm!
Jag tänker: tur de skar upp armen i snirklar, så det inte ser ut som ett självmordsförsök! Hehe..
Lotta den hemska häxan snärjde den stackarn o tvingade honom att gifta sig me henne, men på självaste bröllopsnatten inser han va han gett sig in på o försökte ta självmord!
Höhöhöhööö!!
Fast på självaste bröllopsnatten såg jag mest bara ett stort hål in i armen, och där inne nåt vitt, som jag trodde var benet men som sköterskan proppsade på att det bara var senan, minsann!
Ja, jag kommer väl få klarhet i det om jag någon gång blir utbildad sjuksköterska.. (för jag vart inte helt övertygad)
Jaja.. Såret är i alla fall på läkningsvägen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar