Time to stop!

Idag är det fjärde dagen, och mitt hjärta har inte direkt blivit något uttalat bättre.. Alltså ljög läkaren om detdär med att andra dygnet skulle vara värst..
Han har fortfarande tunga smärtstillande, och ändå jätteont..
Så fruktansvärt sorgligt! Man ska inte ha så ont!
Och framförallt så borde han få ett eget rum så att jag o Viggo kan vara där, MED honom!! Jag klättrar på väggarna här hemma!!
Fattar de inte att utan sin andra hälft så är man inte hel!? Man e ju bara halv liksom..

Till råga på allt så fick mitt lilla kolikbarn ett extra stort utbrott i förrgår kväll, när jag var här hemma helt ensam, och han skrek så han var alldeles blå i TRE timmar i sträck..
Att jag inte dog panikdöden!!! (tack Sandra för att du svarade på mina desperata sms mitt i natten)

Igår morse var det likadant!
Så när jag kom tio minuter för sent till bvc med en skrikande unge och blev bemött med sura miner på grund av att jag var sen, så bröt jag ihop totalt!
JAG VILL SLUTA AMMA!!!
Hehe.. Plötsligt ändrades tonen på bvc-tantens tal direkt! Hon förstod äntligen min frustration och min oro över allt annat runtomkring, och tyckte att jag ska trappa ner med amningen för att sen sluta helt!!
Och visst, det är supermysigt att amma med all närhet till sitt barn och sånt.. Men jag kan ge honom en massa närhet ändå!
Och antikroppar i all ära, men jag tror han klarar sig faktiskt!
Så, this is it! Nu lägger vi av! Eller trappar ner i alla fall..

Annars väger han 5270 g nu, och är 57 cm lång! Den lilla tjockkorven!!
SJUUUUUKT att växa 8 cm på 7,5 vecka eller!?