Sömnbrist..

Man kan leva med sömnbrist hur länge som helst, det är jag mycket medveten om.. Men man kan inte leva med det utan att de brister ibland.. Idag har varit en brist-dag!
Klockan e kvar över tio o jag tror redan jag har grinat flera liter.. Fifan va tröööött jag e!!
O mitt älskade hjärta (som ju är man o naturligt helt lost i sånnahär situationer) bara tittar på mig me panik i ögonen!
Va gör man me en flodhäst som grinar på grund av smärta o sömnbrist liksom? Hehe..
Men då kommer den äkta kärleken fram! Man offrar sig.. Man släpar sig ut på en promenad i spåret me sin tjocka fru, trots att man själv lider av gallblåseinflammation o knappt har ätit nån fast föda på nästan en hel vecka!
KÄRLEK me stora bokstäver!!
Tyvärr finns det inte längre något som hjälper.. Eller visst är det fantastiskt skönt att röra på sig jämfört me den fruktansvärda paiiin som infinner sig i liggande eller stillasittande läge.. Men man kan ju fan inte gå o sova!! Eller??
Nu ligger jag i alla fall på min spikmatta, o den e ju känd för att göra underverk! Kanske kanske kan man få sova lite sen!!