Bristningar del 2..

Jag har nu börjat smälta mina bristningar.. Men, jag vet inte riktigt hur det kan ha gått till, men jag trodde verkligen att jag skulle klara mig!
Gick o mådde lite illa över detta hela dagen igår..
Ja, man har ju undrat om man kommer att få tillbaka sin gamla kropp igen, efter förlossning.. Nu vet man, svart på vitt, att det kommer man inte att få! Lite sorgligt...
Men, det blir ärr på min mage från min älskade unge, o då e de ju värt varenda bristning i hela världen!! :)
Sen fick jag höra igår att det är ett tecken på att man e ung.. Ju yngre man är, desto mer motstånd blir det eftersom huden är fastare, och då blir de bristningar.. Ah, o så gammal e jag ju inte! Hehe..
Sen visade det sig att även min syster har lite bristningar, på samma ställe som mig! Men de syns nästan inte alls nu, såhär två år efter senaste förlossning.. Phu! Jag andas ut!
Ska försöka bli vän me mina bristningar!
Men jag hoppas, hoppas, hoppas att de inte blir fler!! :)

Annars har jag numera ett huvud som trycker ganska otrevligt neråt mest hela tiden.. Fötter som spjärnar ut på ena sidan av magen, och en liten rumpa som trycker till revbenen så att man verkligen vet att de finns där!
Och igår hade jag en hel del "mensvärk".. Förvärk? Ooooh, så spännande!

Fick me mig 4 påsar me bebiskläder från syrran igår me! Wiiii, va roligt de ska bli o rensa i dem idag!!