Sönder..

Denhär sista veckan har det känts som att ryggen ska gå sönder, ungefär som när man krossar ett glas, och det går i tusen bitar..

Det blev väldigt påtagligt igår när jag var och fikade med en kompis i ett par timmar, och sen var tvungen att gråta en skvätt när jag kom hem, på grund av den fruktansvärda smärtan! Som tur var lyckades jag lura med mig familjen till Hunneberg, så vi alla fick oss en skogspromenad och lite frisk luft.. Men framförallt så mådde min rygg lite bättre efter rörelsen!

Jag vill, vill, vill verkligen inte äta för mycket smärtstillande, men nu har man sagt till mig att jag åtminstone ska äta 1*4 panodil om dagen för att få någon slags kontroll över smärtan.. Jag testade i ett par dagar.. Ingen kontroll infann sig.. Så jag ligger lågt med panodilen!

Istället ska vi åka till Hjärtats mammas stuga idag, på semester! :)

Vi älskar att vara därute! Och min rygg älskar (och hatar) att vara där! Det är liksom underbart för ryggen att få ta långa promenader på mjukt underlag, eller att gå till stranden en stund om man känner för det, eller ligga på soffan och vila när man känner att det behövs! Problemet skulle väl vara nätterna då.. Alltid en värre mardröm än den som infinner sig hemma varje natt, när man ska sova i nån säng borta! Ah, så vi får se hur många nätter vi stannar..

På måndag ska vi i alla fall till Liseberg, och kanske kanske få oss en titt på Lotta samtidigt! :)