Jag vet att de heter förskola, men jag väljer att kalla de dagis för de e ett mycket gammalt o väl inarbetat ord, och så låter de mycke mysigare än förskola, o jag föredrar ett mysigt ställe att lämna mitt barn på!
Först, när jag fick reda på att jag kom in på sjuksyrreutbildningen så drabbades jag av mycket svåra ångest-känslor!
Nån annan ska uppfostra mitt barn!? Nej, det gåååår inte!
Men, jag ringde dagis för att diskutera inskolningstider och sånt, o plötsligt dämpades ångesten väsentligt!
Knorren kommer ju att älskat!
Och jag! Jag kommer få va vuxen på heltid! (så vuxen man nu är när man går i skolan!?)
Jag kommer vara en mycket nöjd och glad mamma!
Idag är alltså min dagis-känsla följande: alla kommer vara nöjda o glada!
Phuuuu..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar