Idag har vi varit på studiebesök på Viggos blivande (antagligen) dagis! Simsnäppan!
Cirka 2-300 steg härifrån!
Jag kommer tvärvägra om han hamnar på den avdelningen som jag inte gillade!
Personalen orkade inte ens resa på röven och hälsa på oss när vi kom! Hallå?!?!?!
Nä, här kommer jag va stenhård!
Fifan! Jag fick ju ont i hjärtat bara av att tänka tanken på att lämna min lilla älskling med vilt främmande människor på dagarna, och då e de minst ett halvår kvar i alla fall..
Uh, jag vill gråta en skvätt när jag tänker på det.. Jag kommer dööööö av saknaden!
Jag vill mysa med hans skorviga huvud och snusa in hans underbara havregrötslukt jämt, jämt, JÄMT!!!
Känner alla mammor såhär, eller e jag dum i huvet??
Shit, va starka och imponerande alla mammor plötsligt blev!
Det blir till att bita ihop!
Åh separationsångesten!!!!
SvaraRaderaJag håller på att bearbeta den med Idde för fullt!
Men lättnaden när de är inskolade, lättnaden!
(Fast jag har fortfarande lite separationsångest varje gång man säger hejdå!)
Hoppas att personalen på Bofinken skötte sig! Där gick jag en gång för hundra år sedan, och jag blev ju en hyfsat vettig person... :-)
SvaraRaderaPå bofinken o skrattmåsen skötte man sig exemplariskt! :) Nån av de avdelningarna får de bli!
SvaraRadera