Igår stod jag där, och hade inget som hindrade mig! Så det var bara att snöra på sig jogginskorna och ge sig ut i spåret!
Så trött så att ögonen sved (som alltid nu för tiden) och fortfarande utsvulten efter den lilla lilla pytte-mini-lunchen gav jag mig iväg, peppad som satan!
Detta kan inte va så svårt tänkte jag! Har ju inte rökt på drygt ett år.. Borde kunna springa en miiiil!
Gissa min förvåning när jag efter bara nån halv kilometer fick värsta trycket över bröstet och inte kunde andas riktigt! Var tvungen att stanna och gå lite..
Efter en liten stund släppte det och jag kunde börja springa igen..
Men snart kom nästa överraskning!
Hade skojjat med Hjärtat innan jag gav mig iväg om att man inte får va kissenödig när man springer nu när man har fått barn.. Hahahaha, sa jag!
Men man behövde visst inte va kissenödig! Jag fick ägna resten av språngturen åt att koncentrera mig på att inte kissa på mig! Mycket svårt att göra det samtidigt som man nästan dör utmattningsdöden!
Jag tog mig runt de 3 kilometrarna och var totalt slut när jag kom hem!
Idag har jag träningsvärk i hela kroppen (hur!?!?!)..
Och nu är det snöstorm ute, så nån joggingtur blir det då icke!
Jag fokuserar på mitt storbak istället! Har bakat bullar och muffins.. Nu ska jag nog göra syltmunkar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar